Dagens insikt

Ibland tar kärleken oss till de allra mörkaste av platser.

Sommaren är slut

Rubriken är bitterljuv. Det är en känsla som jag ofta kommer tillbaka till. Ingenting kan liksom enbart vara kanonbra. Av någon anledning. Ändå var den här sommaren superb. Och nu är det Augusti och tillbaka på bitterljuvt igen. Förkyld efter för kallt bad i havet. Fast det är egentligen en parentes. Det stora som hänt är ju resan. Vietnam, Thailand, Singapore och Malaysia. Intensivt medan det varade. Men nu är den över. Som andra resor är det nu minnen, några foton och anekdoter. 

Idag pratade jag och Sara om minnen. Jag sa att jag inte kom ihåg något som hände innan år 2000 på det där överdrivna sättet som man gör när man pratar. Sen visade det sig att det stämde lite väl bra ändå. Vad hände egentligen tex 1999? Det var nånting om att alla datorer skulle krascha? Jag kunde inte svara på saker som man borde minnas. Tex vem den första tjejen man kysste var. Det borde man ju komma ihåg? Och ju mer jag funderade desto mer flöt saker och ting ihop. Jag inte komma ihåg när jag slutade spela fotboll. Det kan ha varit 1994, eller 1993? Eller var det tidigare? Har ett minne av att det var grusplan och höst, och jag hade gräsdobbar. Den kombinationen i sig är väl tillräckligt för att ge upp kan tänkas.

Någon slags reseberättelse skulle man ju kunna bjuda på. Om man var lagd åt det reseberättande hållet. Så jag sammanfattar istället en månad med tre ynkliga bilder.

Jomtien

Da nang, VietnamKoh Samui

Det var mycket jobb och kulturkrockar i Vietnam, medan Singapore och Thailand bara var kanon. Mot slutet hade jag ingen lust att åka hem. Å andra sidan hade det nog inte hållit i längden - jag och Asien är helt enkelt lite för olika för att det ska funka. Asien gillar militärer, papper med stämplar, risnudlar till frukost. Saker som fungerar i någon månad men inte året om. Asien verkar inte ha nån kärlek till tuggummi. Kaffe är också märkligt svårt, det finns överallt men... 

Så blev det också ett halvregnigt Way out West. Wilco och Calexico var bra, precis tillräckligt bra för att man skulle stå ut med SJs förseningar och regn. 

Sista dagarna i Augusti blir det att snickra och måla. Staket, veranda, bro.
Som om inget hade hänt.