Winona Ryder är numera 40 år och därmed automatiskt kvalificerad som världshistoriens fräschaste tant. Det firar jag med Äppelmust (Apfle Moshti) och en ohälsosam hög choklad (Chlini Choggi).
Sen ska det bli jazzmaraton. Risken finns att det inte kommer vara så bra... jag menar... Österrikisk jazz... Eller?
Carl Barks är fortfarande den gyllene standarden. Av honom lärde jag mig om Costa Förmycko (dyrt), Långtbortistan (dit man drar om allt går åt pipan) och Timbuktu. Att Timbuktu faktiskt finns på riktigt tog lite längre tid att få reda på, men nu vet jag det också. Jag läste om fyrkantiga ägg och dalar i Himalaya där alla blev gamla för att de åt aprikoser. Och hur ofta känner man sig inte som Kalle? Misslyckad på jobbet, ständig motvind och tvärarg. Kort tålamod har både jag och Kalle. Men han är finurlig också. Om man inte hittar det man söker så tar man något annat. (Och blir arg när det inte fungerar). Pappa har bättre tålamod men ungefär samma omdöme som Kalle när det gäller brasor och spillolja. För det här kan ju bara sluta på ett sätt.
God Afton. Eller... tänk er att Vincent Price säger God Afton. Jag hittade inget sånt klipp så håll tillgodo med hans skratt istället. Som man förstår lever bloggen igen.
Sen senast? Jag har jobbat i landstinget i Helsingborg. Inte alls roligt.
Nu då? Jag ska ta B1 certifikat i Heerbrugg fram till jul.Utöver det ska jag cykla eftersom det tydligen är snällare för kroppen än basket enligt expertisen. (Alltså kommer jag cykla till basketen hädanefter)
Kommer det fler poster om Daredevil? Den här frågan har ingen ställt till mig. Vilket gör att jag måste ställa den själv, eftersom den absolut bör ställas. Svaret är att jag inte kommer posta mer om Daredevil, men det finns gott om superhjältar . T.ex. har jag många funderingar angående den ryske X-mannen Colossus. Ni vet, han som kan förvandla sig till "organiskt stål". Sånt kan jag skriva länge om.
